jag kan bli irriterad och ibland tillochmed förbannad på jobbet när barnen inte lyssnar på mej eller inte visar respekt mot mej eller andra- och medans jag i mitt huvud skriker saker som skulle få farmor att svimma, så hör jag min mun formulera ord med min mest pedagogiska röst- lugn och sansad. jag blir alltid lika förvånad. vad hände med therese som inte har nån kontroll på sitt humör och som blev arg så det syntes? poff!- borta! eller ja....det är borta på jobbet, hemma smyger hon sej fram lite titt som tätt- den ragatan!

tillbaka till tröttheten- det kan ha att göra med att sen förra torsdagen har jag ungefär aldrig satt mej på rumpan- förrutom vid toalettbesök. det har varit fullt upp. and i like it! 

det känns som jag bott på jobbet- men mycket kul har också fyllt min agenda. Lund- framför allt! men också promenad med S, talande om livet på en gunga med S, slentrianat in på ett riktigt  old-times disco, chips och godis included. eller.. ja, det var nog allt kul jag hunnit med, resten av tiden har jag banne mej spenderat just på jobbet, dag som kväll/natt- vimmerby kommun borde utmärka mej till hedersanställd.

jag ser redan nu ceremonin framför mej: det hela utspelar sej i det mest vimmerbyanska vi har- törnrosdalen på ALV. precis som Astrid en gång i tiden förärade scenen med sin närvaro, kommer jag-therese- framskridandes i min allra finaste klädsel och med mitt allra finaste leende pålagt. kommunfullmäktige- Leif Carlsson- står mitt på scenen med diplomet i sin hand. jag kliver upp- mottager mitt diplom och min blommbukett med.....gerberor, och i hela folkmassehavet som sitter och beundrar hörs bara ett samtonigt: Aaaaaah, när Leffe (jag tar mej friheten att kalla honom det) utbrister: För trogen tjänst i vimmerby kommun, 2008!