njae...

är slut, både i kropp och knopp.
efter att avslutat ett 10-timmars arbetspass hurtar jag raskt iväg till dansträningen.
några kombinationer, plieer och isolations senare sitter jag här och är mentalt död. 

batterierna är nu urladdade. bara att ladda igen.

så trevligt det är med människor som är öppna, framåt som vill möta och som visar intresse.
och så Otrevligt det är med människor som är precis tvärt om.

jag vågar vara så "ärlig"  att säga att jag anser mej själv tillhöra den första gruppen. feel free to disagree. 
men jag försöker iallafall.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0